Söndag, och jobb...

Jaha, då sitter man här, på en söndag. Första dagen på hela veckan som solen skiner, på riktigt. Så ska man sitta här inne ett par timmar. Och det första man får göra är att vänta en stund på att ens kunna börja jobba. Så då får det bli några rader här.

Var hemma och hälsade på föräldrarna igår. Var trevligt. Blev en vända med jakt med pappa och farbror. Rådjur stog på dagordningen. Markerna vi ska jaga på ligger några minuter utanför Grästorp bara, mot Flakeberg. Så vi byter om och tar oss iväg. Jag med dubbla ullstrumpor över gipset och mina bara tår. Det blåser trots allt en del. Jag får det passet som är enklast att ta sig till, 7 meter från bilen där vi parkerar. Verkar som farsan tror jag är rörelsehindrad eller nått...

 Iaf, pappa ska va snäll och hjälpa till och ställa fram en campingstol där jag ska sitta de närmaste dryga två timmarna. När vi kommer runt knuten på skjulet där jag ska sitta, så ser vi en get med killing, som står ute på åkern, kanske 150 meter bort. Vad jag ser, så ser de helt plötsligt väldigt vaksamma ut, trots att vinden ligger på från deras håll. Vilket min kära far inte ser (ja, han behöver glasögon på heltid, men vägrar inse det), så han pratar på å grejjar, trots jag ber honom smyga. "Nä, vinden ligger på från dem, så de kan inte höra oss". Yeah Right. Tar inte många sekunder innan de studsar iväg i full fart åt motsatt håll. Tack pappa.

Bara att slå sig ner och vänta då. Tur jag har kaffe med mig. Sitter med bra uppsikt ut över åkern och där vi tror att de ska komma ut. Har till å med och bra klycka på björken framför mig att vila bössan på om jag ställer mig upp och ska skjuta sen. Blåser gör det, rakt på mig från den öppna åkern. Och det är ingen varm vind. Huga... Aja, bara att bita ihop och sitta och aktivera småmuskler då och då för att hålla igång lite cirkulation och hålla värmen någotsånär, trots trippellager me kläder. Väntar, å väntar, å väntar. Ser en mörk form röra sig på åkern bortanför "min" åker. Så jag lägger upp bössan och kikarsiktet och tittar. En fågeljävel. Först tycker jag det ser ut som en fasan... Går och sprätter som om han ägde åkern. DOck ser den lite väl stor och mörk ut för att vara en fasan. Så en tjäder är nog mer troligt... Aja, långt bort är den iaf, säkert en 250 meter. Och det är inte fågeljävlar vi ska ha. Men lite underhållande att titta på då och då. Drar vissa paraleller till kroglivet och beteendet hos vissa män på krogen. :-) Vi står inte så långt ifrån djuren ändå, när man tittar på vårt beteende när det kommer till att försöka få tag på en partner. =)

Börjar frysa... och en timme kvar innan återsamling... Usch... Men men, bara att bita ihop. Tur man har åtkomst till lite internet på telefonen. =) Uppdaterar facebook och får lite syrliga kommentarer som svar på att det enda jag sett är en fasan... aja, det får jag ta. Ändå skönt att vara ute på jakt, det är en speciell känsla att sitta där, gömma sig, och bara vänta. Men så, helt plötsligt, kommer det ut ett djur ut skogen, kanske 140 meter bort. För långt bort för att skjuta i vilket fall som helst... Men upp med kikarsiktet och kolla. Jodå, en fin get. Väntar och kollar på klockan. 15.46. Faan, skulle va just min tur om pappa kommer tillbaks från sitt pass nu, och knakar och grejjar igen. Men jag ställer mig upp och lägger upp bössan i klykan och gör mig redo. Geten går trots allt sakta närmare mig medans hon betar. Väntar och väntar och siktar. Ännu för långt bort för ett säkert skott, speciellt som vinden blåser rätt hårt, och sned motvind. Påverkar ju kulbanan en del trots allt på det avståndet. Väntar. Hon kommer sakta närmare... Det är sådant här man sitter här ute för! Lägger återigen an för att sikta och se om det ser bättre ut...

BANG!! Va i helvete??? Inte var det jag iaf.. Men geten står lugnt kvar.. Phuu... BANG igen. Helvete!! Nu sticker rådjuret, inser att det nog är bäst. Självklart kommer skotten från pappa, 100 meter bakom mig. Bäst för honom att han fick nått.

Går och möter honom. Så kommer han släpandes på en rävjävel!! Helvete!! Well, ingen idé att va sur över, hänt är hänt. Och rävarna går rätt hårt åt rådjuren också. En bekant i trakten där grävde upp ett rävgryt för ett tag sen, och hittade 23 rådjursskallar liggandes i grytet. Snacka om rådjursjägare! 

Well, det var jakten för den här gången. Skönt att komma ut iaf. 

Och nu är det färdigladdat här med jobbgrejjen, så nu kan jag börja jobba!

Another week

Jaha, då har ännu en vecka gått... Foten börjar kännas bättre. Till och med så bra att jag i tisdags enligt vissa tog mina galenskaper till nya nivåer. Men vaddå? Är man sugen på att spinna och svettas som en tok, då är man!

Så, iväg till närmsta cykelaffär och inhandla ett extra par spd-klossar, sen till det tyska stora byggvaruhuset och införskaffa lämpliga skruvar för att fästa klossen under den gummisko som jag fick med till gipset. Är faktiskt inte bara jag som tänkt tanken. Även min underbara instruktörska har kläckt idén och kom glatt och talade om den endast några dagar efter operationen. Men jag tror inte hon trodde att jag skulle göra allvar av det däremot... ;-)

Så, hur gick det då? Tja, vänsterbenet fick jobba som en tok då den trasiga högerfoten inte orkade belastas allt för mycket. Men tydligen tillräckligt mycket, då jag i ett upptramp lyckades slita upp gummiskon från spd-klossen. Skruvarna höll helt enkelt inte. :-(  

Men ge upp, det går inte. Snabbt av med gummiskon och i med gipset i rem-klämman på andra sidan pedalen. Tur att gips-utvecklingen gått framåt så det blivit såpass tunnt att det fick plats. Bara spänna åt och sätta igång och trampa igen. Till och med stående gick bra, dock med viss variation i tempot, då jag när vänster skulle upp, och trasiga höger ner, fick bromsa med vänster för att inte belasta höger alltför mycket. Menmen, det är ju träning det också...

På det hela gick det bra. Enda problemet var att svetten från underbenet och foten verkade samlas upp i botten av gipset, och började mjukna upp i fotsulan. Men så länge de bara är sulan, och inte hälen, vristen och underbenets gips som blir mjuk ser jag inget problem. Så på söndag är det dags igen!

Over and out!

Onsdag igen...

Ja, då har det gått en vecka... För exakt en vecka sedan nu så låg jag på operationsbordet och fick foten fixad. Har väl inte direkt varit en händelselös vecka. Har ju hunnit med både gymbesök, hälsa på vänner på Tjörn, bio och konsert. Inte så illa för att vara en handikappad stackare. ;-)

Men det hade aldrig gått att göra så mycket om det inte varit för alla underbara vänner som ställer upp och hjälper till. Framför allt med skjuts. Gamla som nya (speciellt nya, visar vilka underbara människor ni är, redan från start). 

Var på konsert i Konserthuset här i stan igår. På Lundell. Har varit tveksam till honom större delen av livet, men för ungefär ett år sedan började Malin prata om honom, och det märktes att hon nästan är besatt av honom. ;-) Tja, får väl ge honom en ordentlig chans tänkte jag. Och väl var väl det. För bra är han. Många avvisar honom som en försupen gammal gitarrplinkare. Men så fel. Han är otroligt duktig. Och otroligt mångsidig som artist. Och nu fick jag se honom live. Har iofs gjort det förut, men var så liten så jag kommer precis ihåg det. Mamma och hennes vän tog med mig till Skara Sommarland och Ulf Lundell. Kan det ha varit -84? eller ännu tidigare? Liten var jag iaf.

Så jag har inte så många musikaliska minnen från honom. Men nu har jag. 3 timmar höll han på. Började med en timmas akustiskt framförande. bara han, en gitarr och ett munspel på en stol på scenen. Väldigt lugnt. Sen kom hans band upp på scenen också, och en helt annan ljussättning tog vid. Väldigt enkel, men otroligt snygg och effektfull. Och det blev ett helt annat tempo och fart i musiken. Mycket mer i min smak. :)

Och ett skönt mellansnack. Bästa var nästan presentationen av Öppna Landskap. 

"Blev stoppad av en invandrar på Plattan häromsistens. 

- Är det du som är Ulf Lundell?

-Ja

-Som skrivit Öppna landskap?

-Ja

-Underbar låt, den bilden av Sverige jag hade när jag kom hit. Skriv den igen!"

Och enligt mig så var Hon gör mig galen kvällens bästa låt/framförande. Satt och väntade på någon av 

Den natt som aldrig dagas

Laglös

Stampa på den

De herrelösa hundarnas dag

men det kom ingen av dem. :-(

De 4 är förövrigt mina favoriter. Eller. De fyra ihop, på skivan Fanzine. Live-inspelning. Och de 4 avslutar hela skiva. Helt underpart parti. :-)

Well, dags att avlägga besök på gymmet här nu. Ha en bra dag allihopa!

 

Helt jävla omöjligt!!

Hur faan kan det ALLTID bli så? Hur svårt ska de kunna va för Djurgården att slå det där jävla indianpacket??  Började med att jag fick lite hånfulla sms från Sofie när jag satt på bussen ut till Kållekärr. Sen fick jag se resultaten på texttv i mobilen... Usch å fyy!! Men det är glömt nu.

Till det roliga istället. Hälsade på Patrik å Camilla och lille Melvin igår. Och han  var bara för söt, 4 veckor gammal! Gjorde inte så mycket mer än åt och sov iofs, men ändå. Nått har nog hänt med mig iaf, för inte ens när han låg och gjorde ljud och skrek en del, tyckte jag det var störande. Har jag alltid gjort med småbarn förut. Men inte nu... scary....

iaf, var en väldigt trevlig kväll, med god mat och trevligt sällskap. Camillas kusin och sambo med kompis var där också, med deras 5 månader gamla hundvalp. Och han var lika söt han. :-) Och lite mer livlig. ;-)

Nu ska jag röjja upp lite här, föräldrarna är på väg på besök...